Här kan du som boende hitta svar på ett antal vanligt förekommande frågor som våra medlemmar har ställt. Sortera med hjälp av kategorierna i vänstermenyn.
svar: Uppskattningsvis finns det uppemot 40 000 kooperativa idédrivna företag ( inklusive bostadsrättsföreningar ). De flesta kooperativ organiserar sig i form av ekonomiska föreningar men kooperativa idédrivna företag är snarast ett sätt att organisera sin verksamhet och inte en associationsform. Det är därför svårt att veta exakt hur många företag som finns. Enligt bolagsverket fanns det 2009 upp emot 12 500 ekonomiska föreningar varav nästan 7000 registrerade för momsredovisning och/eller som arbetsgivare. År 2010 fanns det också 27 017 bostadsrättsföreningar och kooperativa hyresgästföreningar registrerade hos Bolagsverket.
svar: Några exempel på kooperativa idédrivna företag i Sverige är Folksam, HSB, KF, Coop, OK, Riksbyggen, Föreningen JAG, Arla, Länsförsäkringar, Lantmännen men även mindre kooperativa företag som exempelvis kooperativa förskolor. Den svenska kooperationen domineras av konsumentkooperationen, lantbrukskooperationen och bostadskooperationen. KF / COOP är tillsammans med konsumentföreningarna Sveriges femte största företag räknat på antalet anställda i Sverige.
svar: Kooperativa idédrivna företag kännetecknas av ett innovativt sätt att driva företag på. Det är ett sätt att tillsammans med andra skapa exempelvis bostäder, mer prisvärda försäkringar eller tillgång till en förskoleplats. Dessa personer ser det som en möjlighet att driva företag tillsammans med andra med ett demokratiskt inflytande över en verksamhets utveckling och del av företagets vinst, men också som en delad risk. I dag ser vi ett allt större intresse av att driva företag tillsammans med värderingsmässiga förtecken.
svar: Kooperation är ett sätt att organisera ett företag eller en ekonomisk verksamhet utifrån de sju kooperativa principerna. Det är inte en associationsform. Kooperativa idédrivna företag väljer ofta associationsformen ekonomisk förening, men det finns också de som väljer andra associationsformer. Värderingarna innebär bland annat självhjälp, demokrati, personligt ansvar samt att medlemmarna äger, finansierar och får del av företagets vinst.
svar: Om ni eller föreningen ansvarar för vattenskadorna i er lägenhet beror på varför skadorna uppkom. Föreningen är ansvarig för skadorna i er lägenhet om de beror på att föreningen åsidosatt sin reparationsskyldighet av huset eller om föreningen på annat sätt varit vad man kallar vållande till skadan. Om vållande föreligger är många gånger svårt att bedöma. Frågan är om föreningen borde ha agerat på ett annat sätt och därigenom undvikit att skadan uppkom. Om föreningen på lämpligt sätt har underhållit huset och inte kan anses vållande har föreningen inte något ansvar för skadorna i er lägenhet. Ni får i sådant fall på egen bekostnad laga dessa. Att det är på detta vis uppfattas av många bostadsrättshavare som orättvist eftersom inte heller bostadsrättshavaren har orsakat skadan. Enligt bostadsrättslagen är dock ansvarsfördelningen mellan föreningen och bostadsrättshavaren sådan. Föreningen ansvarar för att åtgärda felet i yttertaket eller fasaden så att inte ytterligare skador uppkommer i er lägenhet. Gör inte föreningen detta på lämpligt sätt kan föreningen bli ansvarig för tillkommande skador i er lägenhet.
svar: Som bostadsrättsinnehavare får man inte hyra ut sin bostadsrätt hur som helst. Enligt bostadsrättslagen krävs som huvudregel styrelsens samtycke eller hyresnämndens tillstånd (undantag för bland annat kommun och landsting som innehar bostadslägenhet för permanentboende). Observera att ingen hyra eller annan ersättning måste betalas för att reglerna ska gälla och i lagen anges därför ”andrahandsupplåtelse” istället för ”andrahandsuthyrning”. För frågan om det är en andrahandsupplåtelse eller inte spelar det ingen roll vilken relation bostadsrättshavaren har till den som ska använda lägenheten. Däremot måste det vara fråga om att den eller de som ska bo i lägenheten självständigt förfogar över den. Detta till skillnad mot vad som gäller när bostadsrättshavaren har en inneboende och bostadsrättshavaren och den inneboende tillsammans nyttjar lägenheten. För inneboende krävs inte tillstånd. Vägrar styrelsen att ge samtycke till en andrahandsupplåtelse kan bostadsrättshavaren ansöka om hyresnämndens tillstånd. Hyresnämnden ska ge tillstånd om bostadsrättshavaren har vad man kallar beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har befogad anledning att vägra. Hyresnämndens tillstånd ska tidsbegränsas och kan förenas med villkor. Nämndens beslut kan inte överklagas. I lagen finns inga exempel på vad som menas med ”beaktansvärda skäl” respektive ”befogad anledning att vägra”. I lagförarbetena ges exempel på vad som ska menas med beaktansvärda skäl och i hyresnämnderna har utvecklats en praxis för detta. Styrelsen kan dock samtycka till andrahandsupplåtelse även om inte bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl, förutsatt att alla medlemmar behandlas lika. Eftersom föreningar kan välja att vara generösare med att ge tillstånd än vad lagen föreskriver, är det inte meningsfullt att sammanställa en lista på alla skäl som godtagits av olika föreningar. Som beaktansvärda skäl har i förarbeten och praxis ansetts utlandsvistelse, att förälder vill hyra ut mindre lägenhet till barn, andrahandsupplåtelse i avvaktan på att bostadsrättshavaren ska bosätta sig i lägenheten vid pensionering (som inte bör ligga alltför långt fram i tiden), att bostadsrättshavaren är intagen på långvård eller annat boende pga. ålder eller sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på ort bortom pendlingsavstånd (normalt mer än 8–10 mil bort och restid om mer än 1,5 timma enkel väg) samt sambo på prov. Det finns inget krav på att bostadsrättshavaren ska återvända till lägenheten för att tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. Uppräkningen är på intet sätt uttömmande utan även andra skäl kan vara beaktansvärda. Den som förvärvat en lägenhet i spekulativt syfte anses dock inte ha beaktansvärt skäl att få upplåta lägenheten i andra hand. Exempel på ”befogad anledning att vägra” kan vara den föreslagna hyresgästens personliga kvalifikationer; exempelvis om personen är en känd störningsmakare. Däremot saknar den föreslagne hyresgästens betalningsförmåga betydelse för föreningen, eftersom det alltjämt är bostadsrättshavaren som ska fullgöra sina betalningsskyldigheter mot föreningen. Även tidsfaktorn ska vägas in. Ju längre tid bostadsrättshavaren avser att inte själv nyttja lägenheten, desto svagare anses normalt motiven för att andrahandsuthyrning ska tillåtas mot föreningens vilja. Efterhand som tiden går väger också skälen för att tillåta fortsatt andrahandsupplåtelse lättare. Även föreningens storlek kan få betydelse för hur lång tid som tillstånd till andrahandsupplåtelse ska ges. I små föreningar kan det vara svårare att få personer att engagera sig i styrelsearbetet om många lägenheter är upplåtna i andra hand än i en större. Ytterligare befogad anledning att vägra kan vara föreskrifter i stadgarna. Vad gäller så kallade 55+ lägenheter brukar det t ex krävas att även den som hyr i andra hand ska vara 55+. Avslutningsvis kan nämnas att otilllåten andrahandsupplåtelse kan utgöra grund för förverkande av bostadsrätten.
svar: Du har helt rätt i att det spelar roll för miljön hur du möblerar. Det handlar om att få värmen att sprida sig i rummet så att du inte höjer temperaturen för att du upplever att det är kallt. Man ska framför allt tänka på att inte ställa soffan eller andra stora möbler framför elementet och att inte ha långa, tjocka gardiner som täcker elementet. Om du sänker värmen med en grad kan du minska dina uppvärmningskostnader samtidigt som du minskar dina klimatpåverkande utsläpp.
svar: Om man börjar med frågan om vem som är ansvarig för eluttagen i din lägenhet så är svaret att det är du som är ansvarig för dessa. En bostadsrättsägare är ansvarig för de delar av elanläggningen i lägenheten som är synliga, t.ex. eluttag och strömbrytare. Bostadsrättsföreningen är ansvarig för elanläggningar i gemensamhetsutrymmen, garage m.m. samt den del i bostadsrättslägenheten som inte är synligt (t.ex. elledningar i golv, väggar och tak). Svaret på frågan om du själv får byta ett eluttag är: det beror på! Om du har tillräckliga kunskaper om hur arbetet utförs på ett säkert sätt får du själv byta ut följande mot likvärdigt material: - glödlampor, lysrör och andra ljuskällor - Fast ansluten ljusarmatur i torra utrymmen - Säkringar (proppsäkring) - Stickpropp och uttag på förlängningskabel - Sladdmonterad strömbrytare - Infällda och utanpåliggande vägguttag (både jordade och ej jordade) - Infällda och utanpåliggande strömbrytare Om du är det minsta osäker så rekommenderar vi på Riksbyggen alltid att du anlitar en behörig elektriker. Om du kontaktar vårt kundcentrum (som är öppet dygnet runt) på 0771-860 860 så hjälper vi till att boka in en behörig elektriker.
svar: Följande insatser och avgifter kan föreningen ta ut av dig som är medlem: - Insatsen betalar du när en bostadsrätts upplåts till dig. - Årsavgift är vad föreningen tar ut för att täcka de löpande kostnaderna. Den brukar tas ut per månad och kallas därför ibland för månadsavgift. - Föreningen kan om det finns med i stadgarna, ta ut en upplåtelseavgift tillsammans med insatsen om du köper din bostadsrätt senare än övriga medlemmar (gäller främst vid nyproduktion eller ombildning). - När du överlåter din bostadsrätt kan föreningen ta ut en överlåtelseavgift, antingen av dig eller av den som köper din bostadsrätt. Detta förutsatt att det finns bestämmelser om det i stadgarna. - Pantsättningsavgift kan föreningen ta ut för sin administration när en bostadsrätt ska pantsättas. Även här förutsätts att det finns bestämmelser om det i stadgarna. Föreningens stadgar måste innehålla uppgift om hur man beräknar de olika avgifterna. Utöver detta får föreningen ta ut avgifter för andra saker som inte är lagstadgade som t.ex. parkeringsavgifter, tvättstugeavgifter eller avgifter för bastu.
svar: Vi hanterar insatta medel som långsiktigt sparande till en bostad och vårt mål är att minimera administrationen. Det gör det i sin tur möjligt för oss att ge våra bosparare bra ränta, förutom förtur till Riksbyggens nyproducerade bostäder. BoSpar kan inte jämställas med en bank utan bedriver inlåningsverksamhet.
Du når oss när du vill!
Du kan kontakta Riksbyggen dygnet runt på telefonnummer: 0771-860 860.
