Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska Sverige och andra EU-länder se till att alla nya byggnader senast 2020 är nära-noll-energibyggnader. Men regeringen verkar vara splittrad i frågan. Beslut om vad som ska gälla i Sverige skulle ha kommit i somras, men dröjer. Det förvånar oss mycket.

Boverket har i avvaktan på regeringens beslut, helt nyligen fastställt nya regler när det gäller energianvändningen i nybyggda hus. Energiåtgången får vara högst 90–130 kilowattimmar per kvadratmeter och år, (90 i södra Sverige och 130 längst i norr). Det är inte en offensiv linje. Redan nu är det vanligt att nyproduktionen ligger på cirka 70 kilowattimmar, vilket är väsentligt lägre.

Forskning visar att det är möjligt att mer än halvera energianvändningen i nya byggnader med relativt enkla åtgärder. Branschen måste själv ta på sig en del av ansvaret, men framför allt krävs ett politiskt initiativ.

Det behövs ett tydligt politiskt beslut som går mot halverad energiåtgång i nya hus. Om politikerna tar sitt ansvar och fattar beslut som går mot halvering av energiåtgången i nya hus så kommer också branschen att ta sin del av ansvaret.

EU har infört regler för hur klimatsmarta bilarna ska vara. I Sverige har vi också skatterabatt för miljöbilar och differentierad fordonsskatt utifrån hur mycket koldioxid bilarna släpper ut. Bilarnas livslängd är idag cirka 15–20 år. Bostäder står i över hundra år, men för byggnader finns bara svaga krav på energieffektivitet. Och det finns i princip inga ekonomiska styrmedel som i likhet med bilarna stimulerar till energismarta nyinvesteringar. Det är oansvarigt att inte idag bygga utifrån framtidens förutsättningar då energikostnaderna ökar i takt med att klimatpolitiken skärps.

Bostäder och lokaler har glömts bort i den politiska diskussionen om miljön, detta trots att de står för en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Med en tuffare svensk lagstiftning går det att väsentligt effektivisera energianvändningen.

När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Det finns alltså utrymme att skärpa regelverket!

Sverige borde göra som flera andra länder som har långsiktiga planer på hur de ska klara ambitiösa krav. Många i bygg- och fastighetsbranschen skulle välkomna skärpta nationella byggregler för nyproduktionen.

Det finns redan idag metoder för att bygga nära noll-energibyggnader. Om alla aktörer måste uppfylla samma nationella energikrav påverkas inte konkurrensförhållandena. Lika villkor är en viktig faktor för att branschen snabbare ska kunna genomföra byggandet av lågenergi-, passiv- och plushus på hela marknaden. I dag tillämpar många kommuner strängare krav än Boverket och reglerna skiftar dessutom över landet. När kommunerna har olika krav leder det till att byggbranschen tar fram olika lösningar, vilket inte gynnar en industrialiserad process som håller kostnaderna nere.

Bostadsminister Attefall har anklagat kommunerna för att leka ”Tarzan” när de inför striktare byggnormer än de Boverket rekommenderar. Det vore mycket mer kostnadseffektivt med tuffa nationella regler i stället för ett lapptäcke av olika regler på lokal nivå, vilket blir konsekvensen när de nationella kraven är för låga. Det är regeringen och myndigheterna själva som är det största hindret för att bygga energieffektivt. Vi andra är i stor utsträckning överens!

Vår uppmaning till politiker och myndigheter är därför: Sluta fega om kraven på att bygga energisnålt. Sätt upp tydliga och obligatoriska krav vid vilket årtal alla nya hus som byggs i Sverige ska få en halverad energianvändning. Därefter bör en prövning göras av ytterligare stegvis minskning. Det är ett nödvändigt första beslut som behöver följas av ett etappvis och ambitiöst genomförande av nära noll- energinivån.

Vi är övertygade om att ett sådant beslut skulle leda till en snabb omställning av allt byggande i Sverige. Och det vore oerhört olyckligt om vi nu när vi ska bygga flera nya bostäder var så enögda och kortsynta att vi inte bygger bostäder som ryms inom regeringens långsiktiga energi- och klimatmål om ett klimatneutralt Sverige 2050.

Det är dags för en samlad energi- och klimatpolitik för våra bostäder och andra byggnader – både nya och de som redan är byggda. Utan en sådan blir det mycket svårt att nå Sveriges och EU:s klimatmål samtidigt som det blir högre kostnader för bostäder och lokaler.

ANDERS LAGO

ordförande HSB riksförbund

SVANTE AXELSSON

generalsekreterare Naturskyddsföreningen

STEN-ÅKE KARLSSON

vd Riksbyggen

OLA MÅNSSON

vd Sveriges Byggindustrier

Läs debattartikeln på SvD:s Brännpunkt den tredje december 2011.

Läs bostadsminister Stefan Attefalls replik på SvD Brännpunkt den 11/12 2011 

Slutreplik den 16 december 2011 - Brist på enhetliga krav fördyrar byggandet

Bredda det genom att låta även bostadsrättsföreningen få del av möjligheten. Fördjupa det genom att ställa som villkor att investeringen ska bidra till att uppfylla klimatmålen.

I dag fungerar systemet inte som det är tänkt vilket gör att  bostadsrättsföreningarna och de boende ofta själva står för fastighetsnära insamling. Riksbyggens boende får därmed större  kostnader och mindre service än de enligt lag ska ha. Kostnaden för fastighetsnära insamling är ofta dold i hyran eller andra avgifter. Detta är också till nackdel för miljön eftersom  incitamenten för att producenterna att minska användningen av  förpackningsmaterial försvagas och risken för att färre förpackningar återvinns är uppenbar.

Riksbyggen är idag aktivt i MABO, Samverkansgruppen för Miljöanpassad Avfallshantering i Boendesektorn, som bland annat arbetar för att producenterna tar sitt ekonomiska och fysiska ansvar.

Läs mer i debattartikeln "Återvinningen kan öka om producenterna tar ansvar" publicerad i DN 2011-07-02

Årets rapport visar på en fortsatt hög prisutveckling för samtliga undersökta avgifter. Den sammantagna ökningen är hela 5,1 procent att jämföras KPI som under samma period legat på 0,2 procent.

Stockholm har högst kostnader

I år är det framförallt elnätsavgiften som sticker ut med en ökning på 7,2 procent. Sammantaget har totala elkostnaderna ökat med över 8 procent. Rapporten lyfter också särskilt fram siffrorna för de tio största städerna. Här kan man till exempel se att det fortfarande är Stockholm som har de högsta kostnaderna. En förklaring till det är att kostnadsutvecklingen på fjärrvärme i Stockholm varit hela 60 procent sedan 2000.

I dag betalar en fastighetsägare i Stockholm 26 procent mer för sin fjärrvärme än en fastighetsägare med liknande fastighet i Göteborg.

Kundinflytandet måste öka

Vi kräver att kundinflytandet ökar Avgiftsgruppens målsättning med Nils Holgersson rapporten är att granska aktörer på marknader med bristande konkurrens i syfte att synliggöra en oskälig kostnadsutveckling. I dag finns ingen fungerande statlig prisövervakning. I avvaktan på detta kräver Avgiftsgruppen att kundinflytandet ökar. Rapporten produceras i samarbete med EKAN Gruppen i Jönköping som ansvarar för faktainsamling, kvalitetssäkring, rapportskrivning och analys. Uppgifter kommer från respektive kommuns tekniska kontor, energi- eller elföretag,

Energimarknadsinspektionen och SCB. Undersökningsmetoden går ut på att "förflytta" en bostadsfastighet genom landet och jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. I rapporten redovisas bland annat de prisskillnader som finns i mellan olika kommuner i syfte att skapa debatt som kan leda till sänkta priser för kunderna.

 

Kontakt För mer information kontakta ordförande i Avgiftsgruppen: Ulrika Jardfelt, SABO, 08-406 55 21 eller respektive organisations informationsavdelning.

Debatt Riksbyggens vd, Sten-Åke Karlsson, debatterar ökningen av de kommunala avgifterna på Dagens samhälle tillsammans med ordföranden från fyra andra bostadsföretag. http://www.dagenssamhalle.se/zino.aspx?articleID=16236

Bostäderna i Sverige behöver moderniseras så att de bidrar till att nå klimatmålen och motsvarar framtidens krav på ett bra boende. Vi behöver effektivisera och minska energianvändningen och använda klimatanpassade energiresurser. Vi behöver också anpassa bostäderna till de behov som allt fler äldre har.

Det kommer att ställa omfattande finansiella och ekonomiska krav på fastighetsägare och de boende. Det handlar om miljarder om vi ska klara uppgiften i tid. En satsning på tre miljarder skulle innebära att vi under en tioårsperiod kunde energieffektivisera och modernisera en halv miljon bostäder och samtidigt klara klimatmålen.

Så här kan insatserna se ut:

• statliga investeringsstöd för energieffektivisering
• statliga kreditgarantier för modernisering och klimatåtgärder
• skattereduktion för klimatsmarta åtgärder
• sänkt moms på klimatsatsningar
• klimatrelaterad fastighetsskatt
• skattefria underhållsfonder
• tillgänglighetsbidrag.

Klot-programmet är ett förslag som tagits fram av Riksbyggen tillsammans med HSB. Läs mer om förslaget på www.klotinsats.nu.  

I betänkandet tas bland annat följande upp:

• Delegationen föreslår att kommunerna ska inrätta ”Trygghetsbostäder” som ska vara en boendeform mellan vanligt boende och vård- och omsorgsboende som är behovsprövat. Trygghetsbostäderna ska enligt förslaget vara hyresrätter som fördelas av kommunen.
• Delegationen föreslår att man inför ett så kallat tillgänglighetsbidrag som innebär att fastighetsägare ska kunna få bidrag för installation av hiss och andra åtgärder som förbättrar tillgängligheten. Ett villkor för bidraget ska vara att kommunen har inventerat sina bostadsområden och bostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt.
• Äldreboendedelegationen föreslår en gemensam terminologi för att öka tydligheten: seniorbostäder, trygghetsbostäder samt vård- och omsorgsboende.

Riksbyggens yttrande i korthet

Riksbyggen är positiv till tanken om så kallade trygghetsbostäder, men menar att dessa ska kunna erbjudas också som bostadsrätter och kooperativ hyresrätt.

Riksbyggen är också positiv till det föreslagna tillgänglighetsbidraget, men vill bland annat se ett förtydligande vad gäller tillgänglighetsbidraget som ses som positivt med det förbehållet att det inte bara ska vara kommunernas fastighetsbestånd som kan komma ifråga utan alla fastighetsägare.

Riksbyggen uttalar sig även positivt om de överväganden om en enhetlig terminologi som presenterades i delbetänkandet ”Bo för att leva”. Riksbyggen ställer sig bakom föreliggande förslag till nya begrepp.

Den globala recessionen slår in över Sverige. Det blir negativ tillväxt första kvartalet 2009 och den öppna arbetslösheten bedöms bli runt 9-10 procent senare under året. I byggbranschen är över 5 000 byggnadsarbetare redan varslade och arbetslösheten kan överträffa 90-talkrisen, då cirka 30 procent var arbetslösa. Då kunde många få jobb i Norge eller Tyskland, vilket inte är möjligt i dag.

   Regeringens nya ROT-avdrag är långt ifrån tillräckligt. Det bidrar inte till att upprätthålla nyproduktionen. HSB och Riksbyggen räknar med att enbart 20 procent av den egna planerade igångsättningen av nya bostäder genomförs nästa år.
   Byggstarterna har nästan upphört. Om man ändå antar att 10 000 bostäder påbörjas 2009 så blir bara ca 30 procent av dagens produktionskapacitet kvar om ytterligare något år. Då faller byggsektorn tillbaka till 1993 års rekordlåga nivå, eller till tidigare bottennivå 1918. Förra gången tog det mer än tio år att återta en årlig produktion om 35 000 lägenheter. Det misstaget får inte upprepas.

   Att just nu minska bostadsbyggandet är extra allvarligt när mycket stora åldersgrupper, födda i slutet av 80-talet ska flytta hemifrån. Det handlar om, näst intill lika många som 40-talisterna, som måste få bostäder. Bostadsbristen för unga riskerar att bli ett omfattande samhällsproblem som hindrar familjebildning och framtida tillväxt.
   Konjunkturavmattningen kan bli till fritt fall i ekonomin om inte det finansiella systemet snabbt åter fungerar som blodomlopp i samhällsekonomin. En mycket stor osäkerhet råder bland köpare och säljare av småhus och bostadsrätter. Bankerna har på kort tid stramat åt utlåningen rejält. Agerandet kan, i värsta fall, vara inledning på en mycket svår fastighetskris med långtgående effekter för hela samhället.

För att råda bot på en extrem situation krävs en målinriktad politik. Staten bör göra följande för att upprätthålla byggandet och jobben i byggbranschen:

   *Regeringen och bankerna måste snabbt lämna käbblet bakom sig – och hitta ett garantiprogram som omfattas av alla banker, så att kreditkranarna öppnas igen.
   *Slopa flyttskatten, det vill säga de förändringar i beskattningen av reavinster som infördes i samband med omläggningen av fastighetsskatten. Det här är en skatt som motverkar efterfrågan på bostäder och skapar onödig tröghet i hela flyttkedjan och därmed är ett hinder för bostadsbyggandet.
   *Ta bort eller begränsa byggmomsen tillfälligt. Kostnaderna i nyproduktionen måste sänkas rejält för att kunna möta en vikande efterfrågan.
   *Inför en statlig KLOT-stimulas som innehåller det traditionella ROT-programmet, men, som namnet antyder, skapa en tydligare inriktning för klimatåtgärder och tillgänglighetsanpassning av bostäderna. Det skapar byggjobb samtidigt som vi fullföljer klimatsatsningen och möter behovet av att anpassa bostäderna för en befolkning där allt fler är äldre.
  
När vi nu kräver akuta samhällsinsatser vill vi påminna om att bostadssektorn inte längre är någon utgiftspost för staten. Denna sektor levererar netto ca 70 miljarder årligen till statskassan. Att en viss andel går tillbaka till sektorn i en akut kris är inte orimligt.

Sten-Åke Karlsson, VD Riksbyggen
Kent-Olof Stigh, ordförande HSB Riksförbund
Hans Tilly, ordförande Byggnads