Text: Johanna Olofsson Foto: Kristian Pohl

Stadsodling innebär i korthet att odla, bearbeta och distribuera mat i, eller i närheten av, en stad eller tätort. Det kan exempelvis vara odling på takterrasser, på ödetomter eller helt enkelt på ytor som inte används till något annat. På engelska talar man om urban farming.

– Hållbar utveckling intresserar mig och hållbar utveckling i städer ännu mer. Jag vill undersöka möjligheter och hinder kopplat till stadsodling och se om det finns modeller för hur man kan genomföra den på bästa sätt, berättar Jacob von Oelreich.

Och Jacobs studie ligger rätt i tiden – trenden med stadsodling är på stark frammarsch i hela västvärlden. Den tycks ännu inte ha nått Sverige i full omfattning, men det finns ändå flera exempel på fenomenet runt om i landet. I sin studie samarbetar Jacob med två projekt: Matparken i Uppsala och Stadsjord i Göteborg. Projekten har fokus på ekologisk matproduktion, är kollektiva och syftet med odlandet är även att bidra till gemenskapen i bostadsområdena.

– Tanken är att vi ska ha ett ömsesidigt utbyte – odlingsprojekten deltar i min forskning och jag ser till att projekten dokumenteras. Projekten samarbetar med skolor, kommun, fastighetsägare, kyrka, byggbolag och universitet. De boende är så klart också en viktig faktor eftersom de står för odlandet, berättar Jacob.

Nygammal tradition

Men fenomenet stadsodling är egentligen inte något nytt. Svenska städer rymde långt in på 1900-talet en hel del matproduktion, men i takt med att välfärden växte fram flyttade odlingen ut på landsbygden. Den mat stadsbor äter i dag transporteras därför med stora mängder fossila bränslen in till städerna; vissa uttrycker det som att vi äter olja.

Samtidigt är jordbruket enormt beroende av fossila bränslen – dels för maskinparken, dels även eftersom konstgödsel och bekämpningsmedel är oljeprodukter. Och när oljan blir dyrare kommer också maten att bli dyrare.

– Förr eller senare kommer vi att hamna i en bristsituation och det är därför det är så viktigt att undersöka alternativa vägar för livsmedelsförsörjningen, konstaterar Jacob.

Döda ytor blir mötesplatser

Utöver att ha potential när det kommer till livsmedelsförsörjning finns det även positiva psykosociala effekter. Jacob menar att stadsodling kan leda till att människor mår bättre och att boendemiljöerna uppfattas som mer attraktiva.

– När man odlar tillsammans i ett gemensamt projekt bygger man sociala nätverk som är robusta, man lär känna varandra och lever i samklang med sin omgivning – både människor och miljö. Det leder i sin tur till boendemiljöer som uppfattas som tryggare och mer sympatiska, avslutar Jacob.

Läs mer om projekten här:

http://stadsjord.blogspot.com

http://matparken.wordpress.com/